Category Archives: Allsvenskan
Övergångarnas dag i Allsvenskan.
Det har varit något av övergångarnas dag inom den svenska fotbollen.
En av allsvenskans bästa anfallare, Häckens Mattias Ranegie, har skrivit på för…ett annat allsvenskt lag, Malmö FF. Övergångssumman är inte avslöjad men det ryktas om dyraste övergångssumman någonsin mellan två svenska lag…
Ranegie är en oerhört skicklig targetplayer som säkerligen kommer bana väg för sin snabba och tekniska lagkamrater i MFF. Skytteligaseger nästa år?
Häcken drar alltså in en ”hyfsad” slant på försäljningen. Men laget från Hisingen är inte kända för sina dyra spelarköp och kommer nog inte göra något spektakulärt agerande på spelarmarknaden den här gången heller. Eller lockar man hem spelaren med det coolaste efternamnet, Njogu Demba-Nyrén?
Idag meddelande dessutom IFK Göteborg att man värvar Emil Salomonsson från Halmstad.
Ingen skräll om man tänker efter. ”Salle” som han också kallas, har varit HBK:s jämnaste och genomgående bästa spelare de två senaste säsongerna. Det är en ung, allroundkunnig spelare som förtjänar att spela i ett bättre lag än jumboplacerade Halmstad.
Jag gissar på att IFK Göteborg behåller honom ett eller två år, för att sedan sälja honom vidare till något holländskt lag. För en dyrare peng. Smart gjort. Eller hur, HBK…?
HBK tappar alltså sin bästa spelare, när man som mest behöver honom. Laget vann senast borta mot Trelleborg och ett litet hopp tändes för supportrarna. Nu säljer man en nyckelspelare för att få in pengar troligtvis, och då ryker även chansen att hålla sig kvar i Allsvenskan. Sorgligt men sant…
Äntligen.
Oj, vilken glädje.
Trots att HBK med största sannolikhet spelar i Superettan nästa säsong, så var detta en magisk match vi aldrig kommer glömma.
Benen skakar och adrenalinet pumpar.
Det här var grabbarna värda.
Det finns supportrar som endast ”stöttar” HBK när det går bra.
Sen finns det vi trogna supportrar som alltid går till Örjan, oavsett om det går bra eller dåligt.
Det här var vi värda.
Heja HBK!
Fem orsaker till varför Halmstads BK åker ur…
Halmstads BK har det väldigt tufft just nu. Ekonomin är en starkt bidragande orsak till fiaskot men här listar jag fem andra punkter som jag anser ha en liten del i det hela…
1. Den familjära stämningen
- Visst, detta var ett av den legendariska ordföranden Stig Nilssons främsta egenskaper. Att med små medel kunna hävda sig mot storlagens lite kaxigare image och attityd. En förening där alla ställer upp för alla och kämpar i samma riktning. Men man måste vara realist och inse fakta. Fotbollen ser inte ut som den gjorde till exempel -97 då klubbens tredje guld säkrades. Nu är fotbollen en industri och i den utvecklingen hänger inte ”bollklubben” med. Spelare som slutar är nästan garanterade en plats i ”familjen”. Se på andramålvakten Conny Johansson. Kvar i föreningen. Torbjörn Arvidsson, också han kvar i klubben, som hjälptränare. Janne Andersson var i klubben ett tjugotal år innan han (äntligen) fick lämna. Första året kom han till ett bord som var uppdukat av först Prahl, sen Jonas Thern. Janne Andersson skaffade sig själv en status i klubben som nästintill enväldig härskare. När det sedan gick sämre vågade styrelsen inte göra något, förrän det var för sent. Men då var skeppet redan på väg att sjunka. Det gick till och med så långt att några av de större sponsorerna hotade med att hoppa av om inte Janne fick lämna sin post. När man sedan letade efterträdare till Janne, vem föll rösten på då? Jo, Lasse Jacobsson från Öster. Vem var han assisterande tränare till 2004…? Jadå, ni har rätt, Janne Andersson.
Ska en klubb hänga med i dagens fotbollsindustri så måste man se i alla fall några mil utanför den kommunala gränsen.
2. Katastrofal spelarhandel
- Även om klubben lyckats sälja flertalet spelare för mångmiljon belopp senaste åren(Larsson och Djuric bl.a), så har det varit alldeles för sparsamt med nyförvärv som håller klassen. Jag känner lite att det började med Yaw Preko. Han måste vara en av föreningens mest underskattade spelare genom tiderna. Han hade en gedigen meritlista bakom sig, bland annat tre ligaguld med Anderlecht och spel i turkiska topplaget Fenerbahce. Med honom som släpande forward vann både Rosenberg och Thorvaldsson skytteligan på 14 respektive 15 mål. Sen ville man inte ha honom kvar och det gick som det gick. Det var startskottet för vad som skulle komma.
3. ”Gubbarna” i styrelsen
- Allt handlar om pengar nuförtiden och jag är av den tron att större delen av ”gubbarna” som sitter i olika idrottsföreningars styrelser, INTE gör det för den sportsliga delen. Det är ett enkelt ”extraknäck” för att tjäna några extra kronor på ålderns höst. Ofta har de erfarenhet från mängder av bolag och på det sättet kommer de lätt in i föreningarna. Något som sedan inte visar sig funka. De riktiga eldsjälarna som lever för sin förening lyser tyvärr med sin frånvaro. Visst, de finns, men då är det ofta i form av någon ungdomstränare som nöjer sig med att agera i den lägre delen av klubb-hierarkin. Nu ska vi ha i åtanke att styrelsen byttes ut, men tyvärr alldeles för sent. Det går inte att trolla.
4. Var är rollspelarna?
- Ser man till dagens spelarmaterial i Halmstads BK så är det påtagligt vilken brist det är på rollspelare. Låt oss se efter.
Pådrivare på mittfältet? – Knappast. Det närmsta vi kommer är väl islänningen (som för övrigt sitter inne på en hyfsat smaskig lön) som är så vilse en innermittfältare kan bli. Mikael Rosén visar ofta fin inställning men hans idealposition en gång i tiden var väl som högerback? Det i kombination med ett utgånget bäst före datum, gör han till ett mindre passande alternativ.
En teknisk kantspringare som kan servera fina inlägg á la Sigge Johansson eller Sakiri? – Haha, har vi någon kantspelare överhuvudtaget? Marcus Olsson är väl den med speed som skulle kunna nämnas, om det nu inte vore för de två styltor han har till ben. Kutjim Bala har kommit fram på senare tid men det känns knappast som någon man bygger ett lag runt.
Måltjuv? - HBK har en fin tradition bakom sig då det gäller härliga målskyttar. Listan kan göras lång. Sylve Bengtsson, Rutger Backe, Mats Jingblad, Henrik Bertilsson, Mats Lilienberg, Robert Andersson, Stefan Selakovic, Markus Rosenberg och Gunnar Heidar Thorvaldsson är bara några av alla fantastiska goalgetters som entrat Örjans Valls härliga gräsmatta. Vad har vi haft senaste åren? För att nämna några: två bortkomna Kujovic bröder, en superdiva i Emra Tahirovic och en Anselmo som inte fick spela på sin naturliga plats. Det kommer man inte långt med. I år har man använt sig av en ensam springandes Marcus Olsson, en kantig Joe Sise och nu senast högerbacken(?!) Emil Salomonsson. Säger väl allt.
Mittbacksspel á la Peter Larsson? – Oj, detta är ju en punkt som kanske varit ett av HBK:s finaste adelsmärken. Peter Larsson är väl den senaste i raden av fina mittbackar som har haft kunnandet att vara skillnaden mellan vinst eller förlust. Vår egen benknäckare Zwirgzdauskas har gjort sitt för längesen och då kommer vi passande nog in på den familjära stämningen igen. Han borde ha fått lämna för ett bra tag sen för att i tid bana väg för en ny spelare. Nu blev det inte så och då tvingas man använda honom, trots att han egentligen inte är bra nog för att få spela. Hade tränare/ledning haft lite framförhållning så hade man agerat. Nu känns det som att ”Zwirre” fått stanna som tack för lång och trogen tjänst.
Offensiv innermittfältare med blick för spelet? – 2008 lämnade Dusan Djuric för FC Zûrich. Med han försvann också all offensiv spetskvalitet. Anel Raskaj har spåtts en lysande framtid av eniga experter men det känns som att han står stilla i utvecklingen och mest ”trampar vatten”. Dessutom verkar han mer hamna i en Xabi Alonso roll som en djupt liggande defensiv spelfördelare. Där får han inte ut sin fulla potential. Tysken Görlitz kom in som en frisk fläkt för några år sedan. Hannover visade intresse och var beredda med pengarna, men styrelsen ville inte sälja. Sedan dess har tysken varit befriad från självförtroende och mest sett trött ut.
Visst är det en ekonomisk fråga att kunna plocka in rätt spelare på rätt position. Men jag är helt säker på att dessa finns, inte långt från Halmstad, om bara scoutverksamheten hade fungerat till 100 procent. Något den inte gjort sedan nämnda Stig Nilssons dagar.
5. Ungdomlig mentalitet
- En sak som stör mig otroligt mycket är den mentalitet som större delen av de unga, nya spelarna använder sig av. För bara tio-femton år sedan såg det annorlunda ut. Då kunde rookies gå in med en kämparanda för att bevisa att platsen tillhörde just dem. Nu ska det vara rosa eller gröna dojor, en frisyr som absolut inte får ändra sig och tillhörande Zlatan-attityd. Jag vill se en ny Klas Ingesson. Jag vill se en ny Håkan Mild. Eller varför inte en ny Stefan Schwarz? Där snackar vi vinnarskallar med fokus på annat än just frisyren. Dagens unga fotbollsspelare är alldeles för rädda om tårna. Visa lite fighting spirit för helvete!
Jag hoppas med hela mitt hjärta att vi får se Halmstads BK spela allsvensk fotboll även 2012.
Men hjärnan säger ifrån.
Det går inte.
Trots allt, man överger inte sitt lag för att det går dåligt.
HEJA HBK!
Syrianska tilldelas segern mot AIK med 3-0.
För några veckor sedan fick matchen Syrianska – AIK avbrytas. Orsaken var att pyrotekniska föremål kastades mot assisterande domaren men även mot bollkallarna. Nu har domen kommit.
Det har sedan matchen varit oklart om vem som egentligen kastade pjäsen som skadade linjedomaren. Enligt vissa källor kastades den in från Syrianskas sektion och enligt andra kom de t.o.m. utifrån arenan. Idag har Svenska Fotbollsförbundet offentliggjort sin utredning och sitt beslut om bestraffning.
Syrianska tilldelas segern med 3-0 samtidigt som AIK får böta 150 000 kronor.
Det här går bland annat att läsa i rapporten:
Ska någon av klubbarna ställas till ansvar för att matchen fick avbrytas?Domaren bröt matchen av två skäl, dels att assisterande domaren PW skadats och dels händelserna på arenan, ”med flera smällare riktade mot bland annat läktaren”.
När det gäller det första skälet, har Disciplinnämnden som framgår av ovan under avsnitt a) funnit att det inte kan utredas varifrån det knallskott kastades som förorsakade PW:s skador. Ingen av klubbarna kan därför beläggas med ansvar i denna del. När det gäller domarens andra skäl för sitt beslut gör Disciplinnämnden följande bedömning.
Av tillgängligt filmmaterial framgår att det från den södra läktarsektionen (AIK:s) kastades knallskott – som ovan redovisats under avsnitt b) – i vart fall två stycken mot bollkallarna. Dessa knallskott hamnade omedelbart intill bollkallarna och de utgjorde en konkret och allvarlig fara för kroppsskada på pojkarna. Vidare framgår det av filmmaterialet att ett antal knallskott kastades från den södra läktaren (AIK:s) och i riktning mot den västra läktaren (Syrianska). På och vid denna läktarsektion fanns publik, ordningsvakter och polismän, som alla riskerade att skadas av knallskotten. Publiken på den västra läktaren fick fly från sina platser för att undkomma knallskotten. Beteende att kasta knallskotten mot och in i folksamlingarna på detta sätt måste betraktas som särskilt hänsynslöst och utgör påtaglig fara för personskada.
Av filmmaterialet är det inget som direkt utvisar att några pyrotekniska pjäser kastades från Syrianskas läktarsektioner.
Med hänvisning till det anförda finner Disciplinnämnden utrett att ansvaret för att matchen fick avbrytas vilar enbart på AIK. Med stöd av 2 kap 15.1 § i TB ska därför Syrianska tillerkännas segern i matchen med målskillnaden 3-0.
Nu får det vara nog. Ner med AIK!
Kan man skickas ner en serie på grund av ekonomiska problem, då ska man fan kunna tvångsnedflyttas av andra skäl med.
Nu har det hänt igen, AIKs supportrar har skämt ut sig.
I matchen mellan Syrianska och AIK gjorde hemmalaget 1-0 och kort därefter fick AIK en man utvisad. Det var droppen för huliganerna från Solna. Assisterande domaren bombades med pyroteknik och matchen fick avbrytas.
NU FÅR DET FAN VARA NOG!
Ner med AIK.